väg
jag vet inte vad jag ska skriva idag, vet inte hur många gånger jag har suddat denna text nu. Dagen har inte inte visat allt för mycket av det positiva om jag säger så .. Jag hoppas av hela mitt hjärta att det blir en sju helvetes fest imorgon iaf och att det kan få mig upp på fötter igen, för jag är så himla taggad ! Känns som att jag har stått i flera dagar nu framför spegeln med kläder åt alla håll för att få fram min "valborgs outfit" men lyckas dessvärre inte hitta något. Det är imorgon och jag sitter här som en fåntratt utan kläder att ha på mig. Synd att det inte var maskerad, då hade jag iaf haft en outfit i nuläget, jag skulle köra på den nakna näcktergalen haha.
Ikväll var det tänkt att jag skulle fara och träna, men jag orkar inte det, Jag är allt förutom pigg. Jag känner mig ledsen, trött, besviken, orolig, bekymmrad, arg .. allt. Hur i helvete ska man kunna förklara för någon när den hela tiden fyller i mina meningar men med sina egna ord. Det är som att jag inte har rätten till att få säga något till dig, som att du lägger din hand för min mun. Jag vet varken hur jag ska säga eller vad jag ska säga till dig längre. Du är allt förutom okey.
Men vissa gånger måste man inse då man har försökt att finnas tillhands nog länge utan att få någon respons över att det har hjälpt. Ibland kan man vara mer problem än till nytta. Jag skulle vilja hjälpa hela världen om jag kunde det, men jag är inte gud. men om det är något som jag kan säga, så är det att ...
små saker i dina ögon kan vara stora i andras, därför ska man alltid försöka att hjälpa till. Då har man visat att man finns där, vare sig det hjälper eller inte, vilket jag nu har gjort.
Ändå så kan jag känna att jag påverkas mycket av andras problem, eller det vet jag att jag gör. Det spelar ingen roll om jag är arg eller besviken på någon, jag har fortfarande medlidande för andra och ibland kan jag känna att andras problem är upp till mig att lösa. Att jag går för djupt in i själva grejen att jag tillslut inte kan ta mig ur det. Ändå så lägger man det på hyllan och tror på fullaste allvar att man bara kan skita i det. Lix förbannat går man tillbaka och man är på ruta ett igen. Hjälper jag eller är jag bara ivägen? det är svårt när andra inte kan bekräfta sina känslor, ändå måsta behålla humöret uppe!
Was it something that i said or didn't say this time?
And i don't know if it's me or you but i can see the skies are changing
No longer shades of blue. I thought the time was on our side,
i've put in far too many times, to let it pass us by. you see,
life is crazy ting, there'll be good times and there'll be bad times
and everything between. And i don't know which ways it's gonna go.
Shiet? :S
